Be Free – Be You

Vi människor är ju mästare i att hitta fel, att söka problem, och det har fört oss en bra bit på väg. Det har hjälpt oss att överleva, undvika faror, lösa problem och uppfinna nya saker, och utvecklat vårt liv. Men den här förmågan att söka fel, tar lätt överhand och till slut lever vi under den här inre kritikerns diktatur, vår förmåga att hitta fel har blivit en självsabotör som istället ibland hindrar oss.

Vi har blivit så självmedvetna att vi också betraktar oss själva med ett konstant vakande öga som bedömer och ger ett expertutlåtande av vad vi än gör. Och det är de här kritiska tankarna om oss själva som ger oss känslor av stress, irritation, ledsenhet, och sorg.

Så känner du dig ledsen, ja då har du säkert tittat på ditt liv, din livssituation, dig själv och lyssnat till den inre kritikerns röst som har fyllt dig med katastroftankar, drama och framför allt fyllt dig med tankar om att du inte är bra nog som du är.

Om du känner dig ledsen, stressad och orolig, då har du en väldigt tydlig signal som du kan lita på. Känslorna guidar dig och berättar för dig att du lyssnat på din inre kritiker igen. Och att du blir ledsen, ja det är för att det inte är sant! För du är nämligen helt perfekt som du är! Du är designad till precis den helt perfekta person du skulle vara för att göra precis det du är skapad för att göra här i livet. Graden av dina känslor är en indikator på hur långt bort du är från sanningen, är du väldigt ledsen, ja då är de tankar du har fyllt dig med väldigt långt bort från sanningen.

Det finns en annan röst inom dig, din inre röst, din inner being, higher self, själens röst, ja du kan kalla den många namn. Det finns en plats inom dig som inte dömer dig, som har direkt kontakt med ursprunget till allt, som vet mer än ditt fysiska jag, som lockar dig och visar väg, som vill det allra bästa för dig, och som genom små kaksmulor leder dig genom ledtrådar och lyssnar du noga så hör du de där små viskningarna och när du ställer in på den kanalen så blir rösten högre och högre! När jag coachar söker jag hela tiden efter de där förmågorna, potentialen inom dig, där lusten och glädjen finns. Jag lyssnar och lockar fram det unika i dig, och hjälper dig att istället börja lyssna på din inre röst. Det spelar ingen roll om du kommer till mig för sånglektion eller för coachning – här låter vi den inre kritikern få vila och så låter vi den andra rösten få fylla mer och mer.

På torsdag ska jag sjunga på en gudstjänst som ska spelas in och då kommer några av sångerna just handla om hur du hittar tillbaka till dig själv, din inre röst. Här är en sång som heter Min innersta röst

Vill du ha hjälp så kan du nu i sommar anmäla dig till min e-kurs i kreativitet där du blir guidad steg för steg att just ställa in på just din frekvens för att höra din inre röst! https://www.sofiek.com/lifecoach

Vill du öppna upp för din sångröst har jag just nu sommar erbjudande på mina sångkurser! Läs mer här: https://www.sofiek.com/sangundervisning

Expansion

Det är så lätt att tänka positivt när allt går bra, men hjälp så svårt det är när omständigheter i livet går oss emot och ger oss utmaningar. Och de där kloka orden, de där goda råden landar så ofta helt fel. Välmenande och tröstande ord, som bara vill hjälpa. ”Det kommer nog bli bra!” ” Det går över!” ” Du kommer gå starkare ur det här!” ”Du kommer lära dig något av det här som händer dig nu!”

Jag vet, jag har själv varit där, oförmögen att ta emot de goda och peppande orden. Och just nu är det många som är fyllda av oro och undrar hur det ska gå, vad kommer hända och hur ska jag klara mig? Det är jobbet, ekonomin, hälsan, allt rasar och vi vet ingenting. Hur ska vi hantera oron? Det är ju så lätt att hantera livet när vi har tillit och en tro. Men hur får vi den? Vad ska vi tro på? Vad är upp och ner med allt det här? Och hur kan man tänka att det ska komma något bra ut av det här? Jag förstår verkligen att det är en utmaning och jag har själv varit där. Men just nu står jag på andra sidan, känner mig lugn och har tillit. Vad har gjort skillnaden? Vad gjorde att jag nu står här och lugnt litar på att allt kommer att ordna sig?

Tidigare gick jag och önskade och väntade på att livet skulle bli så där lugnt och perfekt, till slut skulle allt ordna sig och jag skulle komma i mål. Men när jag släppte det perspektivet och accepterade att livet alltid kommer vara fullt av utmaningar så släppte också min strävan efter att komma i mål. Och nu menar jag inte att det kommer vara jobbigt, nej livet är magiskt och det kommer vara fullt med nya omständigheter, för vi lever på den här jorden som människor som utvecklas hela tiden. Vi expanderar! Och enda möjligheten att expandera är genom att vi möter omständigheter och situationer som får oss att växa. Det kommer göra ont, vi kommer uppleva sorg, vi kommer uppleva oro, och det kommer vara svårt att se klart ibland. Men det är inte ditt fel, det är inget straff.

Och nu är vi i många i en situation av stor expansion och vi har en möjlighet att se det som händer från olika perspektiv. Det händer ju om vi vill det eller inte. Resor blir avlysta, uppdragen i företaget blir avlysta, ekonomin lider, hälsan lider och här står vi – vi kan lika bra göra något bra av det. Och då menar jag inte att vi måste vara positiva eller tacksamma. Låt det jobbiga vara jobbigt, det är okej, men vänd din uppmärksamhet mot någonting annat också, något som är bra. Se hur många bra saker du kan skapa ut ur den situation du är i nu. Du stannar upp en stund, lyssnar djupare, reflekterar, du läser lite, skriver lite, andas lite djupare, du kanske dansar, sjunger lite, vilar, hinner ikapp, läker, möter dina skuggor inom dig, andas igen och möter dig själv på en djupare nivå.

Genom att uppleva och känna olika omständigheter, och uppleva olika möten, så kan vi också börja välja och skapa det liv vi tycker om. Det liv som är vårt liv. Hitta just din livsuppgift. Mörker gör så att vi kan uppskatta ljuset, sorgen så att vi känner glädjen, tyngden så att vi känner lättheten. Vi vill uppleva bättre hälsa när vi har upplevt att vara sjuka. Som livets största buffé kan vi välja och välja bort, när vi blir presenterade för livets olika omständigheter. Så det är kontrasterna som hjälper oss att börja definiera vad vi tycker om och det är kontrasterna som hjälper dig att sortera och skapa ditt drömliv, och framför allt hjälper dig att hitta din livsuppgift. Det kan ge en tröst när kontraster dyker upp, och hjälpa dig att se hur kontrasterna gör dig mer klar över vad du verkligen uppskattar, vad som är viktigt för just dig. Låt bli att tänka på problemet, och tänk istället på lösningen. När du upptäcker något du inte vill ha i ditt liv, fråga dig då vad du vill ha istället och fokusera på det.

Jag har upplevt många kontraster i mitt liv, och jag har verkligen undrat varför jag skulle behöva uppleva det. Jag har också varit där, i mörkret, där jag inte kunnat se vad det skulle vara bra för, och speciellt inte när det gick ut över mina barn. HUR kan det vara positivt på något sätt? ”Kunde inte livet bara vara bra?” undrade jag och bitterheten kom krypandes och jag började tappa min livsgnista och min inre glöd. Skulle livet verkligen vara så här jobbigt? Jag försökte kontrollera mitt liv mer och mer, – om jag bara gjorde rätt, om jag bara valde rätt väg, om jag bara var en god människa, en positiv människa, bra karma, alltid snäll, då skulle jag väl vara skyddad? Men nej, livet gav mig fler kontraster, och det blev ingen dans på rosor ändå. Vad hade jag gjort för fel? Kunde jag inte bara få vara lycklig nu?

Nu har jag förstått att vi aldrig slutar att expandera och det har gett mig ett sådant lugn.

Idag känner jag mig lycklig, idag kan jag se att allt som har hänt har lett mig hit, idag kan jag se med tacksamhet på de utmaningar jag har fått och de utmaningar som kommer nu. De är gåvor som visar mig perspektiv som jag har bett om att släppa taget om. Nu är jag redo. Vi får de utmaningar vi är redo att hantera. Jag vet att jag kommer klara det och jag vet att du kan klara det! Det viktigaste av allt, det är inte ditt fel att det händer, det är inget straff, du har inte valt fel, eller prioriterat fel. Du är på helt rätt plats! Allt är som det ska och allt kommer bli bra! Andas djupare, vila, dansa, skriv, sjunga, andas….

Låt oss expandera tillsammans!

I kreativa andetag// Sofi

Sofi Ek - Breda ut vingarna

Här kommer den nya tiden

Vi är alla skapare av vår egen verklighet, men som många människor har vi trott och levt efter en verklighet som är grundad på ett mer fysiskt betingat sätt att se livet på. Vi har räknat med och grundat hela vårt liv och vår verklighet på handling, att anstränga sig. Vi har trott på att vi måste offra oss, och att verkligen försöka, kämpa, sträcka oss lite till. Och vi har trott på konkurrens, att tävla med varandra, och att jämföra oss med andra.

Det här sättet att leva, har fört oss en bit på väg, vi har kommit långt på många sätt genom att leva så här, och de flesta som tittar på oss, tycker att vi har klarat oss bra, och vi har utvecklat ett förhållningssätt att känna oss stolta över oss själva när vi har kämpat så hårt.

Men när allt det är sagt, så drömmer vi fortfarande långt bortom vår nuvarande förmåga att uppnå våra drömmar, och det skapar en obalans inom oss, för vi vill ha mer än vad vi tillåter oss att ta emot.

IMG_5345

Jag har bestämt mig för att jag kommer vara snällare mot mig själv, och jag har bestämt mig för att jag ska ha mera roligt. Jag har bestämt mig för att jag ska tänka gladare tankar och jag har bestämt att jag ska titta efter saker omkring mig som är härliga och fyllda med energi för mig, saker som gör att jag kan må bra, och jag kommer koncentrera mig 100% på det, så mycket jag bara kan på de här sakerna.

Jag har bestämt mig för att lämna verklighet och realism någon annanstans, för det har bara stressat upp mig, och jag har bestämt mig för att så länge jag bara kan, så ska jag vara “den som drömmer för att må bra”, istället för att vara realisten som lever i verkligheten för att få förklaringar, uppmärksamhet, eller rättfärdigande.

Det finns en otrolig kraft i det här, och jag har bestämt mig för att försöka, jag har bestämt mig för att jag vill acceptera att hittills har livet fått mig att önska och fråga efter mycket, och jag har bestämt mig för att just nu börja tillåta mig ta emot mer.

Jag vet inte om det kommer leda till någonting alls, men jag tror på att jag kommer må bra i stunden och under tiden jag gör det här, och för mig är det allt jag önskar och det är nog för mig just nu,

Jag har beslutat mig för att sluta kämpa, för att få något att hända, jag har bestämt mig för att acceptera att jag är välsignad och värdig.

Jag har bestämt mig för att acceptera att jag står på en plats där bra saker strömmar emot mig, och jag har insett att trots att jag har kämpat så mycket, så har jag inte tillåtit mig ta emot tillräckligt, så jag har bestämt mig för att gå till väga på ett helt annat sätt.

Jag har bestämt mig för att ta den där lätta vägen, jag har bestämt mig för att sluta oroa mig, sluta älta, och sluta kämpa så mycket, och jag har bestämt mig för att bara ge mig allt det roliga, med lätthet, med skratt och med ett lätt hjärta så mycket jag bara kan klara.

Det är min plan för 2020!

Kreativa andetag// Sofi Ek

Lyssna på min musik här

Hemsida

Instagram

Facebook

Musik musik musik

Ibland undrar jag vad jag håller på med, är jag på rätt väg, är det egentligen så viktigt med sång och musik? Kanske skulle jag hålla på med något annat? Gör jag verkligen nytta i världen, bidrar jag med något när jag delar min musik och när jag hjälper andra att dela sin?

Men ja det är en retorisk fråga och bara mina inre sabotörer som ställer den frågan, för jag VET! Jag vet hur otroligt viktig musiken är i människors liv och jag vet hur otroligt viktig musiken är mitt eget liv.

Idag har Marie Fredriksson gått bort och jag vandrade igenom mitt liv och hennes musik och inser att hon har funnits där genom mitt liv, som en livboj, jag har gråtit till Maries röst, jag har tröstats i hennes sång, jag har längtat, jag har dansat och skrattat. Jag har definierat mina drömmar med hjälp av vad hon sjöng om, jag har fått insikter, lärt mig saker om livet, lyssnat på texterna, vänt och vridit, skapat mig mina egna värdegrunder genom texterna. Och rösten, wow, hennes röst har förlöst min själ, gett mitt hjärta vingar, mina inspärrade tårar fick äntligen flyta fritt nerför kinderna, tack vare hennes otroliga röst. Jag är så enormt tacksam att Marie valde att dela sin röst och sin sång med världen och jag kommer aldrig glömma vad hennes musik har gjort för mig.

Och just för att hon sjöng så äkta, rakt från hjärtat, vågade använda alla färger av regnbågen, så har hon också inspirerat mig till att välja den väg jag gjorde. Jag valde att utbilda mig inom Komplett sångteknik, på Complete Vocal Institute i Köpenhamn, tilläts alla färger av rösten, alla känslouttryck, , alla genres, fick bli accepterade OCH respekterade.

Så idag är jag inte alls i tvivel om jag har valt rätt väg, idag är min sabotörer inom mig väldigt tysta, tror t om att de klappar i händerna 😉 Idag känner jag en stolthet över att jag har valt att dela min sång med världen och att jag hjälper andra sångfåglar att sjunga ut från sitt hjärta.

Vila i frid Marie, du är saknad och jag vet att du fortsätter att sjunga i änglakören. Tack!

Kreativa andetag// Sofi Ek

Lyssna på min musik här

Hemsida

Instagram

Facebook

 

 

Levnadskonstnär

Nu är sommaren här och det är semester. Det är nu vi verkligen har möjlighet för att lyssna till vår inre röst och lusten kan få leda oss ännu mer. Jag fick äntligen möjlighet att åka till mitt älskade Gotland och har haft underbara dagar där min själ har fått fylla på med inspiration. Jag fick fyllt mina dagar med dans på stranden, soluppgångar och solnedgångar, dyka i vågorna i havet och leka med barnen, samla stenar, plocka blommor. Det är så underbart att få följa spontana ideer, varje dag kan bli som ett litet äventyr, få känna efter utan någon tid att passa och utan någon fast plan, bara se vart vägarna leder.

IMG_1555

Men det är inte enbart glädje och dansande lätt att börja fylla på själens behov för lust och glädje. Det kan ju nästan skapa en känsla av prestation och stress över hur glada och spontana vi ska vara. När jag äntligen får mer tid och plats till att öppna upp för mina kreativa ideer så känns det som att det kommer en flodvåg av saker jag vill göra, ställen jag vill se, människor som jag vill träffa. Som att slussen har öppnats och jag översköljs av hur många ideer som helst, och gärna på en och samma gång. Vilket bara resulterar i en övermäktig känsla. Där står jag handfallen mitt på golvet och runt omkring mig virvlar alla saker och jag vet inte vart jag ska börja och tillslut ger jag bara upp, sitter paralyserad och vet inte vart jag ska börja, vad ska jag välja först.

Julia Cameron beskriver den här reaktionen så bra, att det är vår inre konstnär, som reagerar lite som ett skilsmässobarn, den delen av oss är ledsen och sorgsen och vill berätta om hur försummad den har varit. Det kan också beskrivas som våra inre självsabotörer, en självdestruktiv kraft som spänner ben för oss när vi bryter gamla mönster. Som ett litet barn som sätter sig på tvären när vi äntligen vill iväg och förverkliga våra drömmar eller följa våra små infall av att göra något vi längtat efter. 

Jag tror att det här är ganska vanligt, när vi äntligen börjar lyssna på vår inre röst så förväntar vi att vi ska bli glada och studsa fram med lätthet, men istället kommer det kanske en känsla av sorg krypandes, eller kanske en känsla av ensamhet och irritation som vi inte vet var den kommer ifrån. Till slut slutar vi att ens försöka följa hjärtats lust, vi blir ju ändå bara ledsna. Den inre konstnären kanske trilskas redan innan vi kommer iväg till det roliga och som jag har gjort många gånger tidigare, bara ger upp innan jag ens kommit iväg.

Det är ganska vanligt att vi reagerar med att hantera den här förvirrande känslan med att ta ut den på andra, det finns alltid nått att börja bråka om när sorgen smyger sig på, eller varför inte klaga över hur dåligt det var arrangerat, eller vädret, bästa utvägen! 😉 där kan vi verkligen sucka och gnälla och ta ut vår besvikelse för den uteblivna lyckokänslan nu när vi äntligen kom iväg på vår efterlängtade utflykt. Vi gör det för att slippa den där jobbiga känslan, skapar ett sätt att undvika vad det egentligen handlar om.

Istället för att avreagera på andra eller klaga och kritisera den stackars kocken eller servitrisen, eller gnälla på vår partner, så kan vi lära att omfamna vår egen sårade besvikelse och känslan av försummelse under årets stressiga vardagsveckor då lusten blev knuffad till sidan och instängd bakom lås och bom. Den här lilla konstnären inom oss är sårbar och ombytlig, och vill så gärna berätta om hur mycket den har blivit försummad, gråta ut över alla gånger vi inte lyssnade, bara stängde och glömde bort vår egen lust och skaparkraft.

Med åren har jag lärt känna den här reaktionen och jag kan nu ta min lilla konstnär i handen och följa mina lustfyllda ideer även om känslor av försummelse och besvikelse pressar på. Ibland behöver jag släppa ut tårarna en stund innan jag kan gå, ibland behöver jag bara vara medveten om det. För varje år som går blir jag bättre på att hålla den här dörren öppen istället, och kommer närmare och närmare ett liv som jag INTE vill ha semester ifrån. Jag skapar ett liv där min lust får vara med och dörren till livet får stå öppen året runt.

Ta din inre konstnär i handen och gå ut och upplev livet, smaka på det roliga, känn det vackra och se det som berör din själ och låt dig värmas upp av solens strålar.

Kreativa andetag// Sofi Ek

Lyssna på min musik här

Hemsida

Instagram

Facebook