Det är så lätt att tänka positivt när allt går bra, men hjälp så svårt det är när omständigheter i livet går oss emot och ger oss utmaningar. Och de där kloka orden, de där goda råden landar så ofta helt fel. Välmenande och tröstande ord, som bara vill hjälpa. ”Det kommer nog bli bra!” ” Det går över!” ” Du kommer gå starkare ur det här!” ”Du kommer lära dig något av det här som händer dig nu!”
Jag vet, jag har själv varit där, oförmögen att ta emot de goda och peppande orden. Och just nu är det många som är fyllda av oro och undrar hur det ska gå, vad kommer hända och hur ska jag klara mig? Det är jobbet, ekonomin, hälsan, allt rasar och vi vet ingenting. Hur ska vi hantera oron? Det är ju så lätt att hantera livet när vi har tillit och en tro. Men hur får vi den? Vad ska vi tro på? Vad är upp och ner med allt det här? Och hur kan man tänka att det ska komma något bra ut av det här? Jag förstår verkligen att det är en utmaning och jag har själv varit där. Men just nu står jag på andra sidan, känner mig lugn och har tillit. Vad har gjort skillnaden? Vad gjorde att jag nu står här och lugnt litar på att allt kommer att ordna sig?
Tidigare gick jag och önskade och väntade på att livet skulle bli så där lugnt och perfekt, till slut skulle allt ordna sig och jag skulle komma i mål. Men när jag släppte det perspektivet och accepterade att livet alltid kommer vara fullt av utmaningar så släppte också min strävan efter att komma i mål. Och nu menar jag inte att det kommer vara jobbigt, nej livet är magiskt och det kommer vara fullt med nya omständigheter, för vi lever på den här jorden som människor som utvecklas hela tiden. Vi expanderar! Och enda möjligheten att expandera är genom att vi möter omständigheter och situationer som får oss att växa. Det kommer göra ont, vi kommer uppleva sorg, vi kommer uppleva oro, och det kommer vara svårt att se klart ibland. Men det är inte ditt fel, det är inget straff.
Och nu är vi i många i en situation av stor expansion och vi har en möjlighet att se det som händer från olika perspektiv. Det händer ju om vi vill det eller inte. Resor blir avlysta, uppdragen i företaget blir avlysta, ekonomin lider, hälsan lider och här står vi – vi kan lika bra göra något bra av det. Och då menar jag inte att vi måste vara positiva eller tacksamma. Låt det jobbiga vara jobbigt, det är okej, men vänd din uppmärksamhet mot någonting annat också, något som är bra. Se hur många bra saker du kan skapa ut ur den situation du är i nu. Du stannar upp en stund, lyssnar djupare, reflekterar, du läser lite, skriver lite, andas lite djupare, du kanske dansar, sjunger lite, vilar, hinner ikapp, läker, möter dina skuggor inom dig, andas igen och möter dig själv på en djupare nivå.
Genom att uppleva och känna olika omständigheter, och uppleva olika möten, så kan vi också börja välja och skapa det liv vi tycker om. Det liv som är vårt liv. Hitta just din livsuppgift. Mörker gör så att vi kan uppskatta ljuset, sorgen så att vi känner glädjen, tyngden så att vi känner lättheten. Vi vill uppleva bättre hälsa när vi har upplevt att vara sjuka. Som livets största buffé kan vi välja och välja bort, när vi blir presenterade för livets olika omständigheter. Så det är kontrasterna som hjälper oss att börja definiera vad vi tycker om och det är kontrasterna som hjälper dig att sortera och skapa ditt drömliv, och framför allt hjälper dig att hitta din livsuppgift. Det kan ge en tröst när kontraster dyker upp, och hjälpa dig att se hur kontrasterna gör dig mer klar över vad du verkligen uppskattar, vad som är viktigt för just dig. Låt bli att tänka på problemet, och tänk istället på lösningen. När du upptäcker något du inte vill ha i ditt liv, fråga dig då vad du vill ha istället och fokusera på det.
Jag har upplevt många kontraster i mitt liv, och jag har verkligen undrat varför jag skulle behöva uppleva det. Jag har också varit där, i mörkret, där jag inte kunnat se vad det skulle vara bra för, och speciellt inte när det gick ut över mina barn. HUR kan det vara positivt på något sätt? ”Kunde inte livet bara vara bra?” undrade jag och bitterheten kom krypandes och jag började tappa min livsgnista och min inre glöd. Skulle livet verkligen vara så här jobbigt? Jag försökte kontrollera mitt liv mer och mer, – om jag bara gjorde rätt, om jag bara valde rätt väg, om jag bara var en god människa, en positiv människa, bra karma, alltid snäll, då skulle jag väl vara skyddad? Men nej, livet gav mig fler kontraster, och det blev ingen dans på rosor ändå. Vad hade jag gjort för fel? Kunde jag inte bara få vara lycklig nu?
Nu har jag förstått att vi aldrig slutar att expandera och det har gett mig ett sådant lugn.
Idag känner jag mig lycklig, idag kan jag se att allt som har hänt har lett mig hit, idag kan jag se med tacksamhet på de utmaningar jag har fått och de utmaningar som kommer nu. De är gåvor som visar mig perspektiv som jag har bett om att släppa taget om. Nu är jag redo. Vi får de utmaningar vi är redo att hantera. Jag vet att jag kommer klara det och jag vet att du kan klara det! Det viktigaste av allt, det är inte ditt fel att det händer, det är inget straff, du har inte valt fel, eller prioriterat fel. Du är på helt rätt plats! Allt är som det ska och allt kommer bli bra! Andas djupare, vila, dansa, skriv, sjunga, andas….
Låt oss expandera tillsammans!
I kreativa andetag// Sofi
Jag har skrivit en sång och försökt beskriva den här känslan av att vara fri att få vara den jag egentligen är, och det är en riktigt glad låt med mycket rytmer att dansa till. Och under det här året har jag spelat den på högsta volym och dansat runt där hemma med mina barn. Låten heter ”Fri till slut” och kommer släppas här under våren 🙂
Sofi Ek 